Stödet för avgiftsbelagda snöskoterleder varierar starkt mellan fjällänen

I takt med att skotertrafiken ökar ställs allt större krav på underhåll av skoterleder. Sex av tio snöskoterförare i Dalarna tycker att det är rimligt att betala en avgift för att köra på statliga snöskoterleder, i Norrbotten är motsvarande andel bara hälften så stor. Mellan ytterligheterna ligger Jämtland och Västerbotten. Det framgår av en enkätundersökning som genomförts av Nationella Snöskoterrådet. Stödet är starkast där betalleder är vanligast och vice versa.

IMG_0227

– Betalleder för snöskotrar förekommer nästan inte alls i Norrbotten, medan de numera är vanliga i Dalarna. De relativt positiva attityderna bland snöskoterförare i Dalarna beror sannolikt på att man har erfarenheter av väl fungerande betalleder, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Nationella Snöskoterrådet.

Nationella Snöskoterrådets enkät besvarades av drygt 2 000 snöskoterförare från hela landet. Respondenterna fick ta ställning till påst­­åendet ”Jag tycker att det är rimligt att betala en avgift för att köra på statliga snöskoterleder”. Resultaten skiljer stort mellan de fyra fjällänen. I Dalarna svarade sex av tio att de ”instämmer helt och hållet” eller ”instämmer delvis”. I Norrbotten var motsvarande andel tre av tio, i Västerbotten fyra av tio och i Jämtland fem av tio.

– I Norrbotten är snöskoterkörningen mindre reglerad än i övriga fjällen och utspridd över större ytor. I princip saknas betalleder i länet, vilket kan vara en förklaring till snöskoterförarnas avvaktande hållning, säger Per-Olov Wikberg.

Stödet är större för att betala för körning på snöskoterleder som underhålls av ideella krafter, till exempel snöskoterklubbar. Det är rimligt att betala för sådan körning menar sju av tio snöskoterförare i Norrbotten, fler än av tio i Dalarna, åtta av tio i Västerbotten och nästan nio av tio i Jämtland.

I Funäsfjällen infördes 2001 landets första avgiftsbelagda snöskoterleder. Idén om en avgiftsbelagd och reglerad skotertrafik växte fram under slutet av 1990-talet för att minska användarkonflikter, slitaget på naturen samt skapa bättre rekreationsmöjligheter. Naturvårdare, turistnäring, markägare, ortsbor, rennäring, kommun och skoterintressenter samarbetade för att hitta en lokal lösning på lederna och i dagsläget är de sammanlagt 450 kilometer skoterleder och skidspår skilda från varandra och friåkning är endast tillåten i markerade områden. Driftsbolaget ägs gemensamt av markägare och turistoperatörer.

– Funäsfjällen är ett positivt exempel. Allt fler klubbar och kommersiella aktörer etablerar egna betalleder. Det ger skoteråkning av högre kvalitet och bidrar till minskat slitage och skador på naturen utanför lederna, säger Per-Olov Wikberg. 

Om undersökningen: en webbaserad enkätstudie som genomfördes från oktober till december 2015. Initiativtagare var Nationella Snöskoterrådet i samarbete med bland andra länsstyrelserna i fjällänen, LRF samt Snöskotermagasinen Snowrider, Snowmobile och Tidningen Snöskoter. Enkäten besvarades av 2065 snöskoterförare i hela landet.

Läs mer om undersökningen och ta del av de resultat som redovisas i sin helhet via länken: http://www.snoskoterradet.se/files/snoskoterenkaten2015-bilaga-om-betalleder-och-snskoter-8april.pdf

Läs mer om Nationella Snöskoterrådets arbete med ett hållbart snöskoteråkande: www.snoskoterradet.se.

För mer information kontakta
Per-Olov Wikberg, samordnare Nationella Snöskoterrådet
E-post: per-olov.wikberg@naturvardsverket.se
Telefon: 010-698 10 53
Mobil: 076-115 16 79

www.snoskoterradet.se