För- och nackdelar med betalsystem

– När vi har tittat på olika alternativa lösningar för finansiering av skoterleder kan vi konstatera att välpreparerade leder behövs för att få bra struktur på ledsystemen. Dessutom måste de som nyttjar lederna på ett eller annat sätt vara med och betala, men samtidigt visar skoterklubbarna upp klart vikande medlemsantal.

pdfLäs rapporten Finansiering av skoterleder (pdf)

Anna Grundén, forskningsassistent vid Turismforskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet, redovisade sin kartläggning av befintliga system för finansiering av drift och underhåll av skoterleder i samband med Snöskoterforum i Luleå.

Hon har även gjort en djupdykning i fyra olika ledområden, sammanställt resultaten och pekat på för- och nackdelar med de olika alternativen.

Anna inledde med att konstatera att skoteråkning under de senaste åren blivit allt mer populärt och att det år 2007 fanns cirka 260 000 snöskotrar i landet. Merparten av all skoteråkning sker idag på iordningsställda leder, främst eftersom de bidrar till ökad komfort och säkerhet.

– Lederna blir allt viktigare för att klara av att hantera den ökade skotertrafiken och de är också ett viktigt redskap för att minska negativ påverkan på omgivningen. I dagsläget finns det flera olika finansieringslösningar för preparering och underhåll av lederna. Ledkvaliteten, underhåll och pris skiljer sig stort mellan olika områden.

Anna visade på fyra olika exempel på typlösningar:

1) leder finansierade via frivilligt medlemskap och ledbidrag i skoterförening
2) leder finansierade via kommunalt bidrag och skoterförening
3) leder finansierade via avgiftsbelagda leder
4) leder finansierade via statliga medel (de behandlas inte i hennes rapport)

Vanligaste finansieringsformen är den som sker genom lokala skoterklubbar och till stor del via ideell arbetskraft. I Norr- och Västerbotten är det vanligt att kommunerna pga de omfattande ledsträckorna skjuter till resurser för drift och underhåll av lederna. På de stora turistorterna i framförallt Jämtland, Härjedalen och Dalarna finns även flera avgiftsbelagda skoterleder.

– Allt eftersom kommunernas ekonomiska situationer försämras kommer sannolikt de kommunala bidragen att minska eller upphöra, vilket kan leda till svårigheter att hålla en bra kvalitet på skoterlederna. Avgiftsbelagda leder kan då var den enda lösningen för att behålla och förbättra kvaliteten på lederna. Denna lösning kan också vara ett alternativ för klubbar med dålig ekonomi.

Anna har tittat närmare på olika lösningar, och vilka för- och nackdelar de ger.

Skoterleder finansierade av frivilligt medlemskap i skoterföreningar
Frivilliga ledbidrag till ledansvarig skoterklubb är den vanligaste förekommande finansieringslösningen i vårt land. De frivilliga bidragen kan bestå av medlems- eller ledavgifter samt sponsring från lokala företag. Den här finansieringsformen bygger också på ett stort ideellt engagemang och arbete från lokala klubbar.

Fördelar
Lägre kostnader, större upplevelse och frihetskänsla. Dessutom kan det ge ett ökat engagemang och samhörighet bland skoteråkarna.

Nackdelar
Kvaliteten på lederna blir beroende av klubbens resurser. Tendensen är att det ideella engagemanget minskar, liksom intäkterna eftersom alla skoteråkare inte löser medlemskap eller ledkort.

Skoterleder finansierade via kommunalt bidrag och skoterförening
Framförallt i de nordligaste länen finns många glesbefolkade kommuner finns inte samma möjligheter att avgiftsbelägga skoterlederna, eftersom antalet användare är färre och lederna kan vara långa. Ett införande av skoteravgift kan innebära att få väljer att betala och kontrollen kan vara svår.

Fördelar
Detta system kan bidra till ökad trivsel lokalt. Och även öka tillströmningen av skoterturister, vilket ger intäkter för flera på orten.

Nackdelar
Man mister eventuella skoterledsintäkter från besökande åkare. Kvaliteten är dessutom till en del beroende av skoterklubbens ekonomiska resurser.

Avgiftsbelagda skoterleder
Denna lösning bygger på att skoteråkaren löser ett ledkort för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för att höja kvaliteten på leden genom underhåll och drift. I dagsläget finns det sju avgiftsbelagda skoterområden i landet, i Jämtland, Härjedalen, Dalarna och Gävleborg.

Ledavgifterna skiljer sig framförallt beroende på nyttjandet och ledernas omfattning. Vissa leder har dessutom ledvärdar som kontrollerar att skoteråkarna löst ledkort och har rätt att ta ut en avgift om så inte är fallet. Ofta går klubbarna samman i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag för att sköta ledunderhållet.

Fördelar
Ökad ledkvalitet, ökad sysselsättning och ökad ekonomisk omsättning. Dessutom minskar trycket på de lokala skoterklubbarna.

Nackdelar
Intäkterna täcker inte kostnaderna. Dessutom är motståndet stort och betalningsmoralen låg från lokalbefolkningen. Flera betalleder gör det också dyrt och opraktiskt för användare som färdas mellan olika ledsystem. Systemet ger merkostnader för bl a ledkontroller och ökad preparering. Dessutom bygger det på ett stort antal användare.

– Sammanfattningsvis kan man konstatera att detta till stor del är en resursfråga. Har man för lite resurser för ledunderhåll är risken stor för ökad körning utanför lederna med alla nackdelar som det innebär. För att hantera en ökad skotertrafik måste man finna långsiktiga lösningar för ledfinansiering. Samtidigt får skoterklubbarna som är beroende av medlemsavgifter och kommunala bidrag det allt svårare, påpekade Anna.
Breda, välpreparerade leder med god kvalitet drar å andra sidan till sig åkare i områden med stor skoterturism. Det har lett till positiva ekonomiska effekter och ökad sysselsättning.

Men olika områden har olika geografiska förutsättningar för att lyckas med avgiftsbelagda leder. I de turismtäta fjällområdena fungerar denna lösning bättre, medan man i många glesbygdsområden, med mindre besökstryck eller betalningsmoral får svårt med finansieringen.

– För att utveckla en hållbar skoterturism krävs mer än attraktiva leder. Besökarna i framförallt fjällområdena efterfrågar varierande aktiviteter och en väl utbyggd infrastruktur. Tydligare regler och kontroller kommer också att krävas för att få fler skoteråkare att verkligen lösa ledkort. Eftersom allemansrätten inte gäller har man rätt att ta ut en avgift om man har avtal med markägarna i området. Men då krävs även att man blir bättre på informera om skyldigheterna att betala, menade Anna avslutningsvis.