Den sista programpunkten på årets Snöskoterforum i Luleå handlade om en diskussion kring finansiering av leder. Inledningsvis fick vi höra en del åsikter från politiker och andra som jobbar med ledfrågor i olika roller.
Tomas Isaksson, Trail Service, Kiruna:
– Under de senaste tio åren har inget hänt. Ideellt arbete fungerar inte i de här sammanhangen. Den som ska jobba med underhåll måste kunna leva på det. Vi måste kunna betala maskinerna.
Lars Törnman, Kiruna:
– Med glädje ser vi att skoterfolket inser att kommunen och staten inte ska göra allt, vi måste göra detta tillsammans.
– Är det möjligt att finansiera leder genom att belägga varje skoter med en avgift? Om alla betalar ett par hundra till att hålla lederna bra, kan vi nå ganska långt. Det finns väl drygt 200 000 skotrar idag och med en skoteravgift på 200 kan vi finansiera ganska mycket.
Stefan Tornberg (c) riksdagsman:
– Risken med en statig skatt är att den går till så mycket annat och stannar nån annanstans. Lösningen borde finnas där entusiasterna finns, så att de får nytta av detta på plats.
– Hur får man fram en bättre betalningsförmåga? Förutsättningarna är olika, och att hitta en schablon som är lika över landet tror jag inte på.
– Snöskoterkort motsvarande jaktkort utan statlig byråkrati, kanske kan vara en bra modell?
– Staten kan bistå med att förändra regler som idag hindrar, och staten kan bidra till samverkan.
– Det gäller att få förståelse för att det är många som kan tjäna pengar på exempelvis skoterturism. Tjänsteförsäljningen inom detta område kan öka avsevärt.
– Men räkna inte bort den ideella aspekten
Tomas Isaksson:
– Vi måste lära folk att ta betalt precis som i alla andra föreningar,. Ordföranden ska inte behöva offra hela helgen till att dra upp leder. De som är med ska betala, precis som i alla andra idrottsföreningar.
– Många anser att de ideella krafterna håller på att ta slut, det finns bara kvar en del pensionärer som jobbar ideellt.
– Vi måste komma bort från det amatörmässiga agerandet, vi måste se professionellt på detta. Titta på Finland där man hunnit mycket längre och engagerat alla i en fantasisk lösning. Man har fått alla som på något sätt tjänar pengar på skoterturismen med i finansiering av lederna.
Leif Pettersson (s)
– Jag håller med om att alla skatter som går in till staten lätt hamnar till något annat. Det är ingen bra väg att lösa problematiken.
– Gällivare funderar på en kommunal avgift på skotrar, kan det vara fullt möjligt att genomföra? Juridiskt är det inte prövat ännu.
– Men den kommunala vägen bör vara bättre. Det viktiga är att få fram pengar så vi kan sköta det med entreprenörer, kommunalt bolag eller liknande spelar ingen roll.
– Ridklubbar har ideellt jobbande plus anställda. Arbetsmarknadspolitiska medel kan användas för de anställda. Där kommer det statliga in.
-Vi måste kanske ändra lagen för att kunna ta in avgifter, men då får vi göra det då.
Tomas Isaksson:
– Inga bidragsmänniskor, vi måste ha proffs som kan detta.
Leif Pettersson:
– Viktigast få in pengarna och visst är det bra med proffsig hantering. Men det kommer att behövas olika lösningar, kanske en blandning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och entreprenörskap.
– Men jag tror att brukarfinansiering är viktigt, dvs de som använder lederna måste också vara med och betala på något sätt.
Lars Törnman:
– Kan man hitta en lösning där man kan ta ut en avgift? Kolla om det är möjligt lagstiftningsvägen. Jag riktar denna vädjan till våra riksdagsmän.
Stefan Tornberg:
– Vem ska kolla detta? Frågar man miljöministern är det Snöskoterrådet som ska sköta detta.
Janne Lindgren:
– Om vi kommer fram i denna fråga, hur ska pengarna då sedan fördelas? Ska kommunerna tilldelas pengar per ledmil, efter antal skotrar, eller…?
Blandade kommentarer från forumdelatagarna:
– Det finns en svaghet med en kommunal avgift. Vart går pengarna, om jag bor i en och kör i en annan?
– Kan man ta kommunal avgift av besökare? Man kan aldrig tvinga en kommun att ta avgift, de bestämmer själva.
– Ledavgift kan det vara ett alternativ.
– Fördelningsnyckeln är knuten.
– Stöt på så att det kommer en utredning om hur man kan komma vidare.
Riksdagsmännen kan hjälpa till att lyfta fram frågorna som sedan ska till miljöministern.
– Alla måste vara duktiga på att sprida budskapet.
– Jaktkortsprincipen kan vara en del i finansieringen. Sedan måste det till annat. De flesta tror på detta.
– Snöskoterförbud är ett allvarligt hot om miljöaspekterna kan bli för starka.
– Friåkningen kommer att drabbas först om det blir begränsningar i skoterkörningen av miljöskäl.
– Ju snabbare vi kan få till ett välfungerande nät av bra, utmärkta leder, desto svårare är det att förbjuda skoterkörning.
Janne Lindgren:
– Jaktkortsmodellen kan nog vara bra som en grundplåt. Sedan får man betala ytterligare då man kör på olika leder.
– Transitleder, ska de kanske vara statligt finansierade?
Jan-Erik Andersson:
– Säkerheten på transitleder borde få ta del av ”jaktkortspengarna”.
”Jaktkortslösning” plus kommunalt engagemang verkar vara den allmänna ståndpunkten på finansiering av leder i framtiden.